"På jakt efter musik, mode och smak"

Om bloggen

Nöjesbloggen blandar gammalt och nytt, retro och vintage med vad som händer inom nöjesvärlden idag – musik, mode och regionens bar & krogliv. Liksom i Kvällsposten lanseras LISTAN, veckans tio bästa låtar och album. Givetvis strikt personlig.

Här är rockrebellen Bobs hemliga liv

MusikPosted by Olle Berggren Mon, April 28, 2014 17:20:20

BOD DYLAN: FACE VALUE
Det Nationalhistoriske Museum, Frederiksborg Slot, Hillerød t o m 3/8


Rätt miljö för en gammal rockrebell: kungliga slottssalar på Själland! Äntligen kommer bildmakaren Dylan till sin rätt.
En imponerad Olle Berggren rekommenderar en dansk Dylan-tripp.


HILLERÖD När Bob Dylan fick se bilder på Frederiksborgs Slott i Hilleröd blev han så till sig att han skickade 23 extra oljemålningar från sin film noir-inspirerade kollektion "New Orleans Series".

Tanken från början var att visa porträttserien "Face Value" som den 72-årige legenden gjorde efter en förfrågan från National Portrait Gallery i London.

Men att få chansen att fylla fyra rum på Danmarks Nationalhistoriska museum var något extra så nu får vi den kanske mest heltäckande utställningen av Bob Dylans tidigare dolda talang.

Tveka inte, Hilleröd är definitivt värt ett besök i vår och sommar.


Bob Dylan har alltid målat och kladdat med akryl, olja och pastellkrita.
Ett första prov på Dylans måleri fick vi redan 1970 i samband med hans omstridda och rejält sågade dubbelalbum "Self Portrait" som pryddes av ett porträtt, dock inte självporträtt: "Det tog mig fem minuter att sno ihop", har han senare avslöjat.
Förra året släpptes bootleg-samlingen "Another Self Portrait", på konvolutet åter ett porträtt signerat Dylan: ett första smakprov på vad som kort därefter presenterades som "Face Value", de tolv porträtt som nu visas på Frederiksborgs slott.
Tekniken har onekligen förbättrats sen tidiga 70-talet. Dylan har hittat ett personligt uttryck där de oftast fiktiva modellerna ser ut som de är på flykt, tagna ur polisregistrens "mug shots"; alla i pastellkrita, i svart med brunröda inslag. En samling ögonblicksbilder som tagit form "on the run", enligt Dylan.
Måleriet finns ständigt i den 72-årige rockpoetens historia, även om det dröjde till 1994 innan någon lyckades övertala honom att visa upp resultaten, en samling skisser med namnet "Drawn Blank".


På pampiga Frederiksborg kommer närmare konstnären Bob Dylan. Men han vill inte heller att vi blandar samman hans poetiska och musikaliska uttryck med bildkonstens, oavsett om det handlar om mustiga oljemålningar från New Orleans eller de råbarkade porträtten i "Face Value" - även om det är svårt att inte tänka på hans rader i "Desolation Row" från 1965:

"All these people that you mention
Yes, I know them, they´re quite lame
I had to rearrange their faces
And give them all another name"


Så även om Dylans låtar är fulla av kända och verkliga eller påhittade ansikten så vill han absolut inte se en koppling mellan de figurer som nu hänger på slottet, och de karaktärer som bildar stommen i hans drygt 50-åriga skivproduktion:
- Jag har inte väntat 50 år på att måla "Girl from the North Country" på duk, har han sagt:
- Jag tänker på allt annat än poesi och texter när jag målar! Det är fritt fram att se en förbindelse mellan dessa konstformer, men så är det inte för mig.
Blanda alltså inte ihop figurerna i "Desolation Row" med Dylans porträttgalleri. Då tycker han tydligen att vi missat poängen med hans måleri.
Jag tror snarare att måleriet handlar om en fristat för låtskrivaren som hela tiden söker nya vägar - i studion och "on the road". Att bildkonsten är hans sätt att dra sig undan och leva ut helt andra sidor av sitt skapande.

En av Dylans mer erotiska målningar från New Orleans-serien som nu hänger på slottet i Hilleröd.



På Frederiksborg har Bob Dylan fått fyra rum.
När han såg bilder på slottet i Hillerød blev han så till sig att han skickade 23 extra oljemålningar, från sin film noir-inspirerade kollektion "New Orleans Series". Egentligen skulle Frederiksborg bara visat porträttserien "Face Value" som Dylan gjorde på begäran av National Portrait Gallery i London. Men chansen att få fylla fyra rum på Danmarks nationalhistoriska museum var något extra - detta har nu blivit den mest heltäckande Dylan-utställningen någonsin.
Museichef Mette Skougaard berättar att när hon försiktigt frågade hur utställningen skulle hängas så svarade Bob Dylan att "du ska hänga som du själv tycker".
Första rummet ägnas konstnären och artisten, från akustisk protestsångare i det tidiga 60-talet till dagens rockpoet som gör allt för att inte fastna i nostalgifacket. Ständigt nya tolkningar av den egna repertoaren. Skriver nytt. Ändrar sitt sound. Har under 2000-talet haft en Billboard-etta - unikt för en artist sprungen ur det rebelliska 60-talet. I det andra rummet hänger porträtten och i de tredje och fjärde är finns New Orleans-sviten. Och jo, Dylan var nöjd med arrangemanget, intygar Skougaard.
Redan när "Face Value" ställdes ut i London frågade sig en del om dessa bilder skulle ställts ut på prestigefyllda National Portrait Gallery om de inte vore signerade Bob Dylan. Mette Skougaard säger att hon aldrig tvekade, hon ser stort värde i Dylans bildkonst.

Intressantast här är avgjort New Orleans-serien som tidigare bara visats på Palazzo Reale i Milano. Mustig, färgstark och sensuell. Bilder som inspirerats av vykort och bilder från 40- och 50-talen, när New Orleans var världens jazz- och bluesmetropol, allt från burleskdansöser och älskande par till exteriörer från voodoo-Mecka.
Staden har också en speciell plats i Dylans hjärta: "Det finns många platser jag gillar, men jag gillar New Orleans ännu mer", skriver han i sin självbiografi.
Hade den erotiska delen av New Orleans-bilderna släppts på 60-talet skulle Dylan ha chockat sin publik. I dag hänger de fint på Danmarks Nationalhistoriska museum. Helheten är magnifik och bilden av den hemlighetsfulle allkonstnären klarnar. En aning. Hillerød är definitivt värt ett besök.
- Olle Berggren

Al Kooper med Bob Dylan.

Dylan, maj 1984, på Veronas Amfiteater, dagen innan jag träffar honom.




  • Comments(0)//www.olleberggren.com/#post49